En helg i Bollnäs

6 mars, 2016

Strax efter att Lisa drog upp till Dalarna för stafettvasan i fredags åkte jag, Hjalmar, våra barn och Charlotte till Bollnäs där veteran-SM gick av stapeln i helgen. Planen var att både jag och Hjalmar skulle springa 3 000 m i fredags, och Hjalmar 800 m i dag. Charlotte som fortfarande är ungdom, och korad till en av världens busigaste av våra barn, var med som support.

bus

Kasper och Charlotte busar.

Jag åkte dit med stor revanschlust efter min tävlingsdebut på bana under Vinthundsvintern för en dryg månad sedan, men också med rätt många fjärilar i magen. Vi träffade Charlotte på hotellet där vi skulle bo och jag fick i mig lite godsaker från Kolgrillen på Bollnäs station. Hummus, tabbouleh och baba ganoush. Nu började jag känna mig riktigt taggad. Hjalmar bestämde sig tyvärr för att inte springa då han slitit med något segt virus ett tag och fortfarande inte kände sig bra.

Charlotte och jag lämnade killarna på hotellet och satte av mot Höghammarhallen. Vi hade gott om tid på oss och det var härligt att hinna sitta på läktaren en stund och känna in stämningen. Charlotte peppade mig hela tiden och cirka en timme innan loppet påbörjade jag uppvärmningen. Charlotte sprang med mig. Det blev en klassisk Rundayuppvärmning med jogg, dynamisk stretch, löpskolning och ett gäng stegringar.

Processed with VSCOcam with a6 preset

Processed with VSCOcam with a6 preset

Loppet startade fem minuter före utsatt tid, kl. 20.25 gick startskottet. Målet var, precis som sist i Sätrahallen, en sluttid på under 12 minuter. Det betydde att jag skulle behöva hålla 48 sek per varv.

Jag fick en härlig start och kände mig förvånansvärt lätt i kroppen.

ivsm

Charlotte stod direkt efter första kurvan och gav mig varvtider och hela tiden massa pepp. Efter det första varvet som gick på 45 sek stabiliserade jag ganska snart varvtiderna runt 47-48 sek. Under det tuffa mellanpartiet av loppet kom lite tvivel smygandes och något av varven runt 2 000 m-passeringen började jag tappa tempo. Jag hörde 49 sek från Charlotte och att jag skulle försöka komma tillbaka ned på 48. Hennes ord gjorde susen, redan varvet efter var jag tillbaka och det gav nytt självförtroende. Jag lyckades springa de sista varven på 48 sekunder styck. Charlotte skrek entusiastiskt på mig hela sista 500 metrarna och jag gick i mål på 11 minuter och 49 sekunder. 25 sekunder snabbare än sist. Stolt, glad och dötrött!

ivsm2

För Hjalmars del var tävlingen, särskilt dagens 800 m-lopp, ett av hans stora mål för året. Det slutade tyvärr med att han inte kunde springa något av loppen. Men vi hade ändå en väldigt mysig helg i Bollnäs. Charlotte hängde med Hjalmar på en liten testrunda i lördags för att känna av hur kroppen kändes, och därefter var hon och jag ute på ett mysigt långpass i snön. Utöver det har vi hunnit med en massa lek, bus, god mat och lite jobb.

bollnas

Tack Charlotte!

Som jag skrev sist har jag en långsiktig dröm om att springa milen på under 40 minuter innan jag fyller 40. Drömmen lever men jag har ingen brådska. Jag älskar resan!

I dag följer vi med spänning alla vänner, bl.a. coach Erik, som är ute i Vasaloppsspåret. Vilka hjältar ni är, hurra för er!

Kram

Jessica

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*