Några dagar har hunnit gå sedan de tappra krigarna i Jubileumsmarathon kom i mål. Vår Runday-medlem Jessica har mailat sin tävlingsberättelse som ni ska få ta del av. Jessicas lopp gick inte helt som hon hade hoppats på men viljan var det sannerligen inget fel på, snyggt jobbat Jessica!
Jessica Unogård
Känslan i kroppen var ok på förmiddagen och stämningen i starten fantastisk. Det var häftigt att starta inne på Stadion och publiken gav oss en bra början på loppet. Själv tassade jag på bra de första kilometrarna även om det inte var någon turbofart direkt.
Banan var ännu backigare än vad jag förstått innan och jag kände ganska snart att det inte var min dag. Jag svällde upp i händer och fötter och fick blåsor på båda hälarna. Stämningen runt banan var god och den fick mig att kämpa vidare.
Efter vändningen kändes det långt hem men jag bytte fokus och ställde in mig på en rekorddålig tid men i mål skulle jag. Sista milen varvades gång med sakta trippandes på tå. I sista backen upp mot KTH skrattade jag bara åt eländet.
Jag är ändå stolt som kämpade mig i mål och glad för upplevelsen. Nu tar jag nya tag mot höstens mål!
Nöjd och glad Jessica efter målgång!
Fredrik och Jessica innan start med de tidsenliga näsdukarna på huvudet.
Jubileumsmaran bjöd åtminstone på bättre väder än vad Stockholm Marathon gjorde.
