När tiden är knapp

Förra veckan var väldigt intensiv för min del. Jag var på Fältartistkurs nere i Höllviken (Skåne), eftersom jag gick grundkursen förra sommaren var det nu dags för fördjupningskursen. De flesta av er har förmodligen aldrig hört talas om Fältartisterna och det hade inte jag heller förrän för två år sedan, för er som vill läsa mer om vad en fältartist gör kan göra det här. Dagarna är fyllda av aktiviteter med endast korta pauser, på kvällarna uppträder vi för varandra och spelar tillsammans så mycket vi bara orkar, det blev sena nätter och tidiga morgnar, ett scenario som inte går helt hand i hand med träningen. Tidsbristen var påtaglig och de få tillfällena vi hade en ledig stund ville man helst däcka på sängen. Trots det så är det min favoritvecka på hela sommaren, jag får göra det jag älskar, musikerna som är där är helt fantastiska och man lär sig otroligt mycket på kort tid.

En vecka i grönkläder

Trots ett späckat schema lyckades jag klämma in tre löppass, jag hann visserligen inte springa mer en 30 min per gång men det gjorde inte så mycket, istället höll jag ett högre tempo än jag vanligtvis gör vilket gjorde att jag ändå var helt slut när jag kom tillbaka. Medan jag gav mig iväg tog de andra sig en välbehövlig powernap och jag fick många gånger höra att jag  var helt galen som skulle ut och springa. Men faktum är att det gav oanad extra energi, jag sprang med lätta ben längs den vita sandstranden, svängde vänster ner längs kanalen för att sedan komma längst ut på en pir. Där stannade jag någon minut och bara njöt över hur härligt livet är. När jag kom tillbaks var jag fylld av energi och jag fick samtidigt tid att bearbeta lite intryck från dagen. Eftersom mitt nästa mål är Stockholm Halvmarathon så kanske inte den här träningsveckan var helt optimal, men vad gör det, loppet är inte kört för det och den här veckan får bli lite fler långpass.

En vacker sommardag i Höllviken.