Tackar mitt höj- och sänkbara skrivbord.

Vilken fantastisk liten uppfinning. Det här med höj- och sänkbara skrivbord. Att kunna stå upp ett tag för att sedan växla och kunna slå ner baken en stund.

Mitt underbara höj- och sänkbara skrivbord har varit min räddning på jobbet de senaste veckorna då ryggskottet från helvetet har slagit till och gjort det närmast omöjligt att sitta ner.

Det började som en liten lätt, lätt känning i en höft. Det gick över på ett par dagar för att i samma veva flytta sig in mot nedre delen av ryggen. Inte heller det gjorde så värst ont. Bara känningar av något. Men några dumdristiga lyft senare så var värken ett faktum. Jag lät det gå en vecka och tänkte att det går väl över. Det har det dessvärre inte gjort, det har snarare tagit vändning åt andra hållet och nu kommer huggen med rejäl kraft istället för den molande värk som var från början.

Jobb står på schemat ett tag till så nästa måndag ska en naprapat få klämma och dra i mig och se vad felet kan vara.

Det konstiga är att det har gått bra att springa. Sitta är det värsta jag kan göra, gå och stå är bra men gör lite ont. Däremot de gånger jag har gett mig på att försöka springa så har det inte känts ett dugg. Däremot har det gjort ont dagen efter en löptur så jag har ändå dragit slutsatsen att löpningen får stå och halta ett tag nu tills jag vet vad problemet är.

Det är givetvis jättetråkigt att inte kunna springa men det finns ju värre saker…men lite bitter över den uteblivna sommarlöpningen är jag allt.

Promenaderna blir i alla fall många och långa och det är inte dumt det heller! Och ute får jag vara, det är ändå huvudsaken

Promenad på fina Öland!