Precis hemkommen från Karlshamn efter att ha genomfört tävlingspremiären Baltic Midnight Race, hann jag i princip inte mer än att packa om väskan för nu var det dags för några dagars båtsemester ute i skärgården med mina föräldrar. Jag tog bussen ut till Sollenkroka och vidare med sjötaxi ut till Möja där mina föräldrar låg med sin båt. Vi kastade loss och begav oss mot en mindre ö för att möta upp några vänner. Jag hade planerat innan att jag skulle ut och springa senare den dagen och hoppades att ön hade några bra stigar att erbjuda. Det visade sig att ön inte var särskilt springvänlig, jag fick helt enkelt ta och tänka om lite. Jag, mamma och pappa promenerade på klipporna istället och jag sprang fram och tillbaka på de ställen det gick, när vi kom tillbaks blev det styrketräning i form av plankan, armhävningar, benböj osv. kanske inte det med kvalitativa passet jag genomfört men det kändes väldigt att skönt att få röra på sig. Jag vet att det är lätt att bli stillasittande när man är ute med båten, inte minst när man ständigt åker mellan små öar.
Mitt tips är att inte låsa sig vid löpning som enda träningsform. Ta snabba promenader, om vattentemperaturen tillåter eller om du har våtdräkt så ta en lång simtur, funktionell styrketräning (även sådana övningar som du får upp pulsen av; burpees, saxhopp, jumping jacks mm).
En god frukost efter ett svalkande morgondopp i havet.
Nästa dag åkte vi till en större ö och jag fick äntligen till ett ordentligt löppass. Jag började med att jogga lugnt runt i skogen och hoppades att jag skulle komma till en större stig där jag kunde trycka på lite mer. Efter att ha virrat omkring i ungefär en kvart fick jag napp, jag kom fram till huvudstigen på ön ”Naturstigen” som den kallas. Det stod på skylten att den skulle vara 2,5 km så jag älgade iväg på den lite kuperade stigen. Fördelen med att springa på stigar med rötter och stenar är att man tvingas lyfta på fötterna hela tiden, det finns ingen tid till att släpa benen efter sig för då faller man som en fura. Det kändes som att jag flög fram i skogen första varvet, benen liksom gick av sig själva, likaså andra varvet. Tredje varvet började det för mig höga tempot kännas i benen, men jag lyckades hålla mig fokuserad och fortsatte trycka på hela varvet. Det var riktigt skönt att få köra slut på benen, efter att jag pustat ut en stund blev det lugn jogg tillbaka till båten och ett minst sagt svalkande dopp i det 16 gradiga vattnet.
